Festivaler

Varje sommar åkte min kille på olika musikfestivaler, det kunde vara Hedemora, Roskilde m fl. Han åkte med sina 2 bästa kompisar, han som bl a stöttade mig efter första slaget. Jag fick aldrig följa med. En kväll när han satt och planerade en av resorna med sina vänner gick jag förbi, jag var ute och gick och hans vän bodde nära mina föräldrar. Jag knackade på och ville bara säga hej.

Hans kompis öppnade och frågade om jag ville komma in. När HAN hörde att det var jag blev han rasande och tog tag i mig och skrek;
-Vad fan gör du här?, säger han
-Jag ville bara säga hej, säger jag
-Men jag har ju planering med killarna, säger han
-Det gör inget, säger hans ena kompis
-Det är helt ok, säger den andra
-Nej det är för fan inte ok, säger HAN
-Ok, säger jag och börjar gå

När jag väl är ute springer han ikapp mig, drar ner mig på marken och håller för min mun. Det har blivit det han gör oftast. Han vet att jag får panik när han gör så(det får jag fortfarande, har svårt när jag blir nästäppt och inte kan andas ordentligt). Sen försöker han få av mig byxorna. Jag tänker att nu har det gått långt om han ska våldta mig utomhus, tänk om någon kommer. Det är mitt i ett radhusområde i lekparken. Även om det är mörkt ute så kan ju någon se. Jag sparkar och försöker skrika, men han är starkare än jag. Efter en stund hör jag hur hans vänner börjar ropa. Han släpper mig och går tillbaka till dom. Än idag är jag glad över att dom kom just då. Dom hann inte uppfatta vad som hände, men dom räddade mig från att bli våldtagen "på riktigt". Flera gånger genom åren "räddade" dom mig. Aldrig så att han förstod att det var avsiktligt, men jag kände det som om dom misstänkte ungefär vad som försegick och därför dök upp då och då. Senare när vi flyttade ihop kunde dom komma oanmäld flera ggr i veckan. Ibland tror jag att jag lever tack vare dom.

Till saken hör att hans vänners flickvänner var med på festivalerna, jag fick aldrig frågan. Senare fick jag veta att han var otrogen varje gång...